Metamedicin

Sanna Ehdin om Nya tider – en ny medicin! För det är dags att lyfta medicinen till nya höjder. Metamedicinen är den nya medicinen som ser till helheten och omfattar den fysiska kroppen såväl som sinne och själ – samt tar hänsyn till omgivningen. Därav bilden ovan…

Meta betyder ”över” eller ”bortom”, och en metaposition innebär att sätta sig utanför en situation, så att man kan reflektera över den och få perspektiv. Metamedicinen tar hänsyn till det som inträffar i våra liv – och våra tankar och värderingar om det inträffade, dvs hur vi upplevt det.

Metamedicinen integrerar alla områden: traditionell-, komplementär- och alternativ- medicin. Det är en plattform för samarbete mellan de olika behandlingsområdena. Alla terapier har gåvor för olika delar i sjukdomsprocessen. Grundtanken är att förstå den biologiska processen och välja terapier och behandlingar som stödjer det naturliga läkandet.

Modellen för Metamedicin består av 10 principer varav princip 1-7 baseras på vetenskapligt bevisade naturlagar, som förklarar att sjukdomar är biologiskt meningsfulla processer och princip 8-10 beskriver hur man kan gå till väga för att skapa hälsa på alla nivåer (fysisk – psykisk – social – andlig). Varje princip bygger på varandra, de hänger samman som en kedja där varje del behövs i en sjukdoms- eller friskprocess.

Dessa är följande och förklarar ett par av dem nedanför:

 

1. Synkroniserad enhet: Vi består av kropp, sinne, själ och omgivning – för att ett problem kan bara existera i relation till något eller någon i omgivningen. Tänker vi positiva tankar om det som händer på verkar det varje cell i kroppen, tänker vi negativt så blir det en helt annan reaktion och resultat i kroppen.

2. En konfliktchock är starten på varje sjukdomsprocess. En chock är inte förutsägbar, och när den drabbar oss kan det kännas som en blixt som slår ner. En konfliktchocken är oväntad, starkt känslomässig och dramatisk samt påverkar personligheten.  Den leder ofta till att man isolerar sig från andra för att man inte kan eller vill prata om händelsen.

Konfliktchocken påverkar hjärnan i samma ögonblick som den inträffar, vilket är synligt som ringformationer på en datortomografiröntgen. Det som skapar ringarna är frekvensförändringar i det område i hjärnan som påverkas av chocken. Det leder i sin tur till en urladdning neråt i kroppen genom nervbanorna, som har fokus på de organ som står i förbindelse med det träffade stället i hjärnan. Processen löper simultant på alla nivåer, det vill säga kropp – hjärna – sinne, från och med ögonblicket för konfliktchocken till dess att konflikten är löst och läkningen är fullbordad.

3. Ens egna subjektiva upplevelse avgör hur ens kropp reagerar på det som händer i omgivningen. Dvs. den betydelse vi ger  händelsen och vad vi upplever inom oss precis när händelsen inträffar (konfliktögonblicket), avgör i vilken del av hjärnan ”blixten slår ner” och därmed vilket organ som påverkas.

Ett exempel är en kvinna får reda på att hennes man har varit otrogen och en konfliktchock uppstår. Beroende på hur hon uppfattar det inträffade blir det helt olika resultat med symtom på olika ställen i kroppen:

  1. Subjektiv mening ”Jag är sexuellt inte tillräckligt bra” –> inverkar på Storhjärnmärgen och visar sig i bäckenet.
  2. ”Jag kan inte smälta det” –> inverkar på hjärnstammen och visar sig i magen.
  3. ”Det blir separation” –> inverkar på storhjärnbarken och visar sig i bröstet (duktal – körtelgångarna)

4. Sjukdom är en process, som består av två faser – konfliktfasen och återhämtningsfasen.

I konfliktfasen aktiveras det sympatiska nervsystemet (kämpa eller fly-systemet) för att ge oss mer resurser att lösa problemet. I stället för vila på natten grubblar man på lösningar, varvid reserverna inte byggs upp för nästa dag. Organen som styrs av det sympatiska nervsystemet (hjärta, muskler och hjärna) arbetar för högtryck, och det kännetecknas av kallare händer och fötter, ökad puls, spänd muskulatur. Det är aktiverat på dagen mellan kl 06.00-20.00.

På sikt ger konfliktfasen en negativ spiral som laddar ur våra batterier. Det känns som om luften går ur en och en otrolig trötthet kommer. Lika länge som vi har laddat ur våra batterier behöver vi tid att ladda upp dem igen.

Konfliktfasen kännetecknas av ett ständigt grubblande över konflikten, vilket leder till:

  • att inte kunna slappna av; spänd muskulatur, sömnproblem, kalla händer och fötter.
  • påverkan av blodcirkulationen; blodkärlen drar sig samman vilket ger ökad puls (högt blodtryck), hög glukoshalt, högre adrenalinhalt.
  • påverkan av ätande och vikt; minskad matlust, går ner i vikt eftersom man samtidigt har högre förbränning.
  • att konflikthärden blir synlig som ringar på den del av hjärnan som konflikten gäller.
  • celltillväxt, cellnedbrytning eller en rubbning av organets, vävnadens eller kroppsdelens funktion. Vilken processen som aktiveras beror på vilket hjärnlager som påverkats av konflikten och organet.

Återhämtningsfasen  domineras av de organ som styrs av det parasympatiska nervsystemet (alla matsmältningsorgan och utrensningsorgan såsom mage, lever och tarmar). Det kännetecknas av varmare händer och fötter, minskad puls, avslappnad muskulatur (aktiverat mellan kl. 20.00 – 06.00).

Nu börjar det drabbade organet att återhämta sig genom celltillväxten och de ”hål” där det skett cellnedbrytning blir utfyllda igen. Detta blir ofta feldiagnostiserade som snabbt växande tumörer. De tid och djup som återhämtning tar är proportionerligt till den genomgångna krisen, och sen kommer man åter till normalt tillstånd.

Återhämtningen kan snabbas på genom terapi, vilket hjälper till att snabbare frigöra konfliktmassan i konfliktfasen. När negativa känslor frigörs från cellminnen blir det enklare för kroppen att återhämta sig.

Tvåfasprocess

En sjukdomsprocess består alltså av denna tvåfasprocess. De vanliga symptom som vi kallar för sjukdomar såsom eksem, förkylning, feber eller cancer är inte enligt metamedicinen sjukdomar utan en del av sjukdomsprocessen.

Ett enkelt exempel är när man skär sig på en kniv så reagerar blodkärlen genom att dra ihop sig (spänningsfas) och såret blir kritvitt. Ett ögonblick senare inträder avspänningsfasen, spänningen släpper och blodkärlens genomsläpplighet ökar, varvid en rodnad uppträder. Så småningom sker en normalisering och såret är läkt. Ett ärr kan bli resultatet och det är naturens sätt att göra vävnaden starkare för framtiden. Eller när man kommer till en ny arbetsplats måste en massa nya intryck sorteras med nya arbetskamrater, namn, arbetsuppgifter etc, vilket ger anspänning (konfliktfas) under den första veckan. Det gör att man blir mycket trött varje kväll (konfliktlösning och avspänning).

Källa: Sanna Ehdin, http://blogg.passagen.se/sannaehdin/entry/metamedicin