När man bryr sig om någon nära och kär som har det svårt. När man känner vanmakt över vad/om något kan göras. När hjärtat brister och man får ont i själen. När man oroar sig mer för någon annans mentala hälsa än sin egen. Känner du extremt medlidande med någon? Är oron övermäktig? Dräneras du på all energi? Känner du hopplöshet, vanmakt, sorg? Är huvudet fullt av alla tankar om och kring problemet?