Kokosolja – vårt tids ”dunderhonung” – fast på riktigt
Oljan har tyvärr blivit oförtjänt nedvärderad och varit förlorad i den moderna medicinen under årtionden. Åter igen håller kokosolja på att få den upprättelse den förtjänar. Den är inte bara den i särklass mest hälsosamma oljan, utan också ett av de näringsmässigt bästa födoämnena. Kokosolja ska inte förväxlas med det härdade kokosfettet som finns att köpa i våra livsmedelsbutiker.
Studier påstods påvisa, att kokosolja och allt mättat fett var de främsta orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar på grund av att de höjde kolesterolnivån i blodet. Tillrättalagda vetenskapliga undersökningar har använts för att övertyga allmänheten om hur ohälsosamma de mättade fetter är. Inga egentliga tester gjordes på den naturliga kokosoljan utan endast på härdat fett.
[Naturliga transfetter som bl.a. finns i mejeriprodukter är ofarliga
och ska inte förväxlas med skadliga industriella transfetter]
Alla härdade oljor oavsett om de är mättade eller omättade höjer kolesterolnivån, men det är industriella transfettsyror, som är den stora orsaken till hälsoproblem, eftersom de är fettsyrekedjor som inte har behållit sin naturliga uppbyggnad efter raffineringsprocessen.
[Kolesterolnivån behöver vi inte bekymra oss över,
det sköter kroppen bäst själv. Observera att de med
högt kolesterol lever längst och de med farligt låga
kolesterolnivåer lättare drabbas av sjukdom]
Vid hydrogenering (härdning) av enkla och fleromättade fettsyror omvandlas den naturliga cis-dubbelbindningen till en trans-dubbelbindning. Vissa fetter innehåller upp till 50% omättade fettsyror med en eller flera transdubbelbindningar.
[Industrimargarin tillverkas genom en härdningsprocess
och bordsmargariner omestras i en industriell process
vars hälsoeffekter vi ännu vet lite om. Läs mer…]
Anledningen till att kokosoljan tidigare kom i vanrykte var av politiska och ekonomiska skäl. Soja– och majsproducenterna började kategoriskt fördöma alla mättade oljor.
Det var American Soybean Association (ASA) som på 1950–talet satte igång attacken mot användandet av kokosolja med bistånd av the Corn Products Company (CPS International) och the Center for Science in the Public Interest (CSPI) dvs. den organisation som skall främja folkhälsan. Dessa organisationer fick hjälp av the United States Food and Drug Administration (FDA), som rekryterar en stor del av sina chefer just från den vegetabiliska industrin.
◊
Kokosoljan är en medellång fettsyra (MCFA) som består av 92% mättade fettsyror. Här ingår bl a. Kaprylsyra (8:0) 8%, kaprinsyra (10:0) 6%, laurinsyra (12:0) 50%, myristinsyra (14:0) 17%, palmetinsyra (16:0) 7%. Kokosoljan innehåller även fleromättat fett i form av linolensyra (18:3) 2 %. Siffran före kolon anger antalet kolatomer, siffran efter anger antalet dubbelbindningar.
Kokosoljan innehåller inga transfettsyror. Importen av kokosolja till USA och övriga industriländer upphörde under andra halvan av 1900-talet och ersattes i allt av raffinerad soja- och majsolja. USA:s agerande fick återverkningar över hela världen. Kokosoljan svartlistades. Även i Indien byttes kokosolja ut mot sojaolja, vilket resulterade i att hjärtsjukdomarna trefaldigades och spädbarnsdödligheten sköt i höjden.
Laurinsyra är en nyckel komponent i kokosolja. Laurinsyran är huvudorsaken till kokosoljans många hälsoegenskaper. Den omvandlas i tarmen till momolaurin, som skyddar mot virus och bakterieangrepp, såsom herpes simplex, cytomegalovirus (CMV), influensa, mässling, literia, stafylokocker och streptokocker. Monolaurin har även förmåga att lösa upp hiv – virusets ytprotein och förhindrar därigenom formering av viruset. Dess betydelse vid behandling av AIDS undersöks på flera håll i världen.
Dessutom har monolaurin kraft att inaktivera mikrober genom att upplösa deras fettmembran. Kaprylsyra tillför syra till tarmen. Den syra miljön gynnar tillväxten av goda tarmbakterier, speciellt mjölksyrabakterier. Forskning visar att kaprylsyra effektivt motverkar svamp såsom candida och dödar parasiter i magtarmkanalen.
Laurinsyran i kokosolja har endast sin motsvarighet i bröstmjölk, där den ingår som livsviktig ingrediens. Laurinsyran är ett essentiellt näringsämne för såväl spädbarn som vuxna människor. För tidigt födda barn, som ej har ett fullt utvecklat matsmältningssystem, kan relativt lätt absorbera den. Andra fetter passerar däremot systemet i osmält skick.
En av de viktigaste egenskaperna som bröstmjölk har är dess förmåga att skydda barnen från ett otal olika infektioner under den tid då immunsystemet inte är fullt utvecklat. Genom bröstmjölken får barnet i sig antikroppar och andra nödvändiga substanser som skyddar mot barnsjukdomar som t ex. öroninflammation senare i livet. Barn uppfödda på bröstmjölk får bättre tänder, mindre benägenhet för allergier, bättre fungerande mag– tarmsystem. Den substans i bröstmjölken som skyddar mot bakterie och parasitangrepp är laurinsyran.
Vid för oss normal rumstemperatur är kokosoljan gråvit och fast. När temperaturen stiger till 25–28 grader övergår den i flytande form. När du tar lite fast olja mellan dina fingrar smälter den omedelbart. Denna reaktion ger bokstavligt talat en fingervisning om hur snabbt den bryts ner i kroppen och omvandlas till energi. De medellånga fettsyrorna (MCFA) i kokosoljan är lätta för kroppen att absorbera och smälta.
Kokosfett är inte påfrestande för matsmältningssystemet. Det erbjuder snabb energi och främjar kroppens självläkande förmåga. Detta är viktigt för t.ex. patienter som använder kroppens alla resurser för att besegra allvarliga sjukdomar. De hälsofördelar som medellånga fettsyror har jämfört med långa beror på kroppens ämnesomsättningsförmåga.
MCFA absorberar direkt genom portådern, den åder som samlar upp blodet från tarmarna och mjälten och för det till levern, där det omedelbart blir tillgängligt för kroppen. MCFA – molekylerna är mindre än långa fettsyre (LCFA) – molekylerna och kräver därför mindre energi och färre enzymer för att brytas ner. MCFA bryts ner omgående av salivens enzymer och magsafterna, vilket gör att bukspottkörteln avlastas.
Detta är av stor betydelse för patienter som lider av matsmältnings- och ämnesomsättningsproblem. Människor som har problem att smälta fett och fettlösliga vitaminer har stor hjälp av medellånga fettsyror.
De har även betydelse för människor som lider av Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom (kronisk tarminflammation), pankreatit (fettförbrännings störning m.m), brist på kylmikroner (en form av lipoproteiner som via lymfan kommer ut i blodet), en störning i fettransporten. De har även förmåga att döda bakterier som orsakar lunginflammation, urinvägsinflammation, hjärnhinneinflammation.
◊
ANTIOXIDANT. En huvuduppgift för antioxidanter är att avbryta och hindra oxidationsprocessen i cellerna. Kokosoljan besitter denna förmåga. Den reducerar och eventuellt eliminerar sockerberoendet. Kokosoljan förbättrar absorptionen av de fettlösliga vitaminerna, mineralerna och aminosyrorna, och minskar även vårt behov av E–vitamin. En diet innehållande kokosolja stödjer omvandlingen av långa fettsyror som EPA och DHA i kroppen och normaliserar balansen mellan Omega 6 och Omega 3.
En viktig orsak till fetmaepidemin i USA är att kokosolja har ersatts framför allt industriellt av raffinerad soja- och majsolja, vilka inkräktar på insulinproduktionen, hämmar sköldkörtelns förmåga att producera de hormoner vi behöver för att bränna fett.
Ämnesomsättningen blir långsammare och fettet lagras i stället för att förbrännas.
Kokosoljan består nästan uteslutande av mättade fetter (92%), vilket kan förefalla mycket ytligt sett. Men mättade fetter är inte av ondo. Kokosoljan hjälper dig att gå ner i vikt och behålla hälsan på ett sätt som inget annat fett. Orsaken är återigen de hälsosamma medellånga fettsyrorna. De cirkulerar inte i blodbanorna som andra fetter gör utan sänds direkt till levern, där de omedelbart omvandlas till energi.
Kroppen använder alltså kokosoljan för att producera energi. Medellånga fettsyror påskyndar ämnesomsättningen genom att förbränna fler kalorier, vilket resulterar i viktminskning. Med andra ord blir det mesta av kokosoljans mättade lätt smältbart och snabbt omvandlat till energi.
När du äter mindre socker och stärkelserik föda minskar glukosmängden i blodbanorna och blodsockernivån sjunker. Avsaknaden av glukos (bygger upp både stärkelse och cellulosa) gör att fettcellerna avger fettsyror som bränsle.
När socker är närvarande i blodet lagrar fettcellerna fett, men när det inte finns frigörs fett från fettcellerna. Fettet förbränns i en process som kallas hydrolys, en kemisk reaktion varvid ett ämne upptar vatten och sönderfaller i två andra ämnen.
Inuti varje kroppscell finns mitokondrierna. Den energi som cellen behöver för att fungera genereras av mitokondrierna. De omges av två membransäckar, som normalt kräver speciella enzymer för att transportera näringsämnen genom dem. MCFA är unika, då de lätt kan tränga igenom de båda membranen utan behov av enzymer och därmed förse cellen snabbt med den energi den kräver. Långa fettsyror behöver hjälp av speciella enzymer för att kunna tränga igenom membranen. Energiproduktionsprocessen bli därmed långsammare och tär dessutom på enzymreserven.
Det finns många fördelar med att öka ämnesomsättningen med hjälp av kokosolja: skador läker snabbare, gamla och skadade celler byts ut snabbare, immunsystemet fungerar bättre. Många hälsoproblem som fetma, hjärtåkommor, benskörhet är vanligare bland människor med långsam ämnesomsättning, mycket beroende av att cellerna inte repareras tillräckligt snabbt.
Även demenssjukdomar bromsas upp av kokosfett och redan drabbade kan uppleva stora förbättringar genom att äta kokosfett. Fettsyrorna kan passera till hjärnan och användas som bränsle även om hjärnan utvecklat insulinresistens. Bekämpar även inflammationer i hjärnan.
Kokosoljan sänker det ”onda” kolesterolet (LDL), vilket i huvudsak beror på dess gynnsamma inverkan på sköldkörtelns funktion. Vid närvaro av sköldkörtelhormon omvandlas LDL–kolesterol genom en enzymprocess till vitala nödvändiga steroider (binjurebarkens – och könskörtlarnas hormoner), progesteron och DHEA. Dessa substanser behövs för att förhindra hjärtsjukdomar, senilitet, fetma, cancer och andra sjukdomar som är relaterade till åldrande. Det goda kolesterolet höjs vid intag av kokosolja.
[Egentligen behövs allt kolesterol, så benämningarna
”det onda” och ”det goda” bör tas med en nypa salt]
◊
När vi blir äldre fungerar inte våra kroppar lika bra som vid unga år. Bukspottkörteln producerar färre matsmältningsenzymer, tarmarna absorberar inte näringsämnena lika bra som tidigare: hela matsmältningssystemet är mindre effektivt. Detta innebär att de flesta äldre människor lider brist på vitaminer och mineraler.
Då medellånga fettsyror är lättsmältbara och ökar förmågan att ta upp vitaminer och mineraler bör de ingå i den dagliga kosten. I motsats till andra fetter absorberas medellånga fettsyror direkt från tarmarna in i portådern för vidare transport till levern, där de förbränns ungefär som kolhydrater. I detta avseende är medellånga fettsyror mer besläktade med kolhydrater än med fetter.
Vid en daglig konsumtion av kokosolja minskar risken för åderförkalkning dvs förträngande fettansamlingar och förkalkningar i kärlväggarna. Även risken för demens minskar.
◊
En kombination av kokosolja + fiskolja har visat sig sänka nivån av den inflammatoriska TNF–alfa (Tumörnekrotisk faktor–alfa). Denna har stor skuld vid uppkomst av ledgångsreumatism, men också demens.
Oljekombinationen kan även sänka en inflammatorisk markör, Interleukin–6, som produceras i stora mängder i fettvävnaden och gör den insulinresistent. En nyckelfaktor för uppkomsten av Diabetes typ 2 är insulinresistens, som innebär att kroppens celler inte kan svara på insulinet som utsöndras från bukspottkörteln (även hjärnan kan drabbas av insulinresistens och då blir kokosfett extra viktigt för hjärnans energiförsörjning). Detta leder till ökad insulinkoncentration i blodet som kompenserar för insulinkänsligheten. När kroppen inte längre kan producera tillräckliga mängder insulin följer höjda sockernivåer i blodet och typ 2 diabetes.
Interleucin–6 produceras av kroppen som ett svar på infektion. Förhöjda koncentrationer av Interleucin–6 i blodet har bland annat hittats hos personer som har risk för att utveckla typ 2 diabetes, s.k. prediabetiker. Nivåerna ökar också med ökat kroppsfett, förhöjt blodtryck och insulinkoncentration i blodet. IL-6 produceras i fettvävnaden hos friska män med risk för typ 2 – diabetes, oberoende om de är överviktiga eller ej. IL–6 hämmar utvecklingen av små fettceller. Det är negativt eftersom små fettceller är mer gynnsamma än stora.
◊
Kokosolja är även utmärkt att använda som massageolja. Den skapar en barriär mot infektioner, gör huden mjukare, hindrar rynkbildning och åldersfläckar. Oljans små molekyler gör att den lättare tas upp av huden och har därmed en mjukgörande verkan.
För att komma till rätta med torr, grovporig och rynkig hud är oljan ett bra hjälpmedel. Även vid eksem och psoriasis har kokosoljan visat sig vara till stor hjälp.
Ett av de klassiska tecken på åldrande är när bruna fläckar (leverfläckar) visar sig på huden, lipofucin, resultatet av oxidation av omättade fetter med hjälp av fria radikaler. För att hindra nybildning av lipofusinpigment och eventuellt minska antalet fläckar använd kokosolja både ut – och invärtes. Oljan hjälper till att hålla bindväven stark och mjuk så att huden inte blir hängig och rynkig.
I vissa fall kan den även reparera skadad hud, oljan absorberar av bindvävens cellstruktur, den tränger in djupt och stärker därmed underliggande vävnad. Oljan är även utmärkt som hårstärkande medel för att motverka mjällbildning. Värm olja i vattenbad vid hårinpackning.
◊
Kokosolja är mycket motståndskraftig vid uppvärmning. Den börjar oxidera först över 198 grader. Använd kokosoljan vid sautering av grönsaker, till stekning av kött och fisk, till salladsdressing.
Vid dagligt intag av kokosolja kan man märka en lätt ökning av blodtrycket och kroppstemperaturen. Anledningen är den ökade ämnesomsättningen i samband med förbränningen av medellånga fettsyrorna.
Energin ökar och det blir lättare att ta sig an de uppgifter man står inför. När du blir van vid den energinivån som kokosoljan skapar, kommer du att äta mindre födoämnen som innehåller socker och stärkelse. Kroppen reglerar och sköter om anpassningen: en naturlig övergång till en sundare kostföring. En lagom terapeutisk dos är 3 – 4 msk per dag (vid demens 5 msk per dag, jämnt utspritt under dagen). Detta tillgodoser en tillräcklig tillförsel av laurinsyra för att bygga upp immunsystemet och ger hjärnan energi som den kan tillgodogöra sig.
◊
Om du inte redan använder kallpressad kokosolja,
så är det hög tid att börja nu.
◊
Källor: