Kategoriarkiv: Allt om KOKOS

Allt om KOKOS

Kokosfett smörjer lederna och bekämpar inflammationer

Lämna en kommentar

Kokosfett är vår förnämsta näringskälla

Jag brukar alltid hävda att kokosfettet är vår bästa energikälla och som är både läkande och nyttig för kroppen. Kokosfettet består nästan till 100 procent av mättat fett så om ni tror på några av våra professorer och läkare som varnar oss för det mättade fettet så kanske ni ska sluta läsa här.

Jag kan ibland få tillbaka lite knirkande i mina leder i händerna. Vad det beror vet jag inte riktigt men jag antar att jag slarvat, inte med kolhydraterna, utan att jag äter för lite fett. Det svåraste med att byta till LCHF-kosten är att få i sig tillräckligt med mättat fett.

Nu kan ju följande liknelse låta lite töntig men vad händer med en bil som inte får tillräckligt med olja? Visst, den skär ihop i allra värsta fall. Med för lite olja och/eller för dålig olja förkortas bilens livstid och dess prestanda sjunker/minskar. På riktigt gamla bilar så skulle motoroljan bytas var 150:e mil. Nu har ju kvalitén på oljan ökat så vi kan köra avsevärt längre nu.

Vad har detta med maten och hälsan att göra? Jo, kvaliteten på vår genomsnittliga mat som vi köper och förbrukar har snarare minskat än ökat om vi jämför med oljan till bilarna. Vi äter t.ex. billig pasta och frukostflingor som till 80 procent består av sockerarter. Vad händer med vår kropp tror ni som inte får någon smörjning från fett utan bara rå energi från sockerarter(kolhydrater)?

Det påminner lite om att hälla raketbränsle i en folkvagn, först rusar den iväg som ett spjut och sedan går nog några kolvringar. Vi är helt enkelt inte byggda för så mycket ”raketbränsle” som vi stoppar i oss. Vår livskvalité sjunker och vi blir sjuka oftare och lägger på oss vikt tack vare dessa kolhydrater.

Jo, tillbaka till kokosfettet! Efter att jag känt knirkandet i mina leder i händerna tar jag två teskedar kokosfett. Vad händer då? Det tar kanske 30 sekunder för mig att känna skillnaden, det blir mjukare och lättare att knyta handen. Så fort reagerar min kropp på det nyttiga kokosfettet som är mättat till mer än 90 procent.

◊

Det är en lögn att mättat fett är farligt – det är istället nyttigt.

Finns det då ingen sanning i det experterna, läkarna och professorerna säger om att det mättade fettet är farligt?

Nej, säger jag, det finns ingen sanning i det och heller inga vetenskapliga bevis. Detta under förutsättning att man reducerar sitt eget kolhydratintag till ett minimum. Om man både äter mycket kolhydrater och mycket mättat fett så får kroppen alldeles för mycket energi som naturligtvis inte är bra.

Om du inte prövat det förut kommer du att bli överraskad över hur mycket det mättade kokosfettet kan uträtta för din kropp. Sköt din kropp minst lika bra som din bil så går det nog vägen.

.
Mats Lindgren

Författare ("Frisk av mat")
Företagare ("LCHF matkasse") 

Källa: http://www.kostdemokrati.se/midi/2012/07/16/kokosolja-har-helt-otroliga-naringsvarden-och-farmakologiska-mojligheter/
Allt om KOKOS

Kokosolja har helt otroliga näringsvärden och farmakologiska möjligheter

Lämna en kommentar

Kokosolja – vårt tids ”dunderhonung” – fast på riktigt

Oljan har tyvärr blivit oförtjänt nedvärderad och varit förlorad i den moderna medicinen under årtionden. Åter igen håller kokosolja på att få den upprättelse den förtjänar. Den är inte bara den i särklass mest hälsosamma oljan, utan också ett av de näringsmässigt bästa födoämnena. Kokosolja ska inte förväxlas med det härdade kokosfettet som finns att köpa i våra livsmedelsbutiker.

Studier påstods påvisa, att kokosolja och allt mättat fett var de främsta orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar på grund av att de höjde kolesterolnivån i blodet. Tillrättalagda vetenskapliga undersökningar har använts för att övertyga allmänheten om hur ohälsosamma de mättade fetter är. Inga egentliga tester gjordes på den naturliga kokosoljan utan endast på härdat fett.

[Naturliga transfetter som bl.a. finns i mejeriprodukter är ofarliga
och ska inte förväxlas med skadliga industriella transfetter]

Alla härdade oljor oavsett om de är mättade eller omättade höjer kolesterolnivån, men det är industriella transfettsyror, som är den stora orsaken till hälsoproblem, eftersom de är fettsyrekedjor som inte har behållit sin naturliga uppbyggnad efter raffineringsprocessen.

[Kolesterolnivån behöver vi inte bekymra oss över,
det sköter kroppen bäst själv. Observera att de med
högt kolesterol lever längst och de med farligt låga
kolesterolnivåer lättare drabbas av sjukdom]

Vid hydrogenering (härdning) av enkla och fleromättade fettsyror omvandlas den naturliga cis-dubbelbindningen till en trans-dubbelbindning. Vissa fetter innehåller upp till 50% omättade fettsyror med en eller flera transdubbelbindningar.

[Industrimargarin tillverkas genom en härdningsprocess
och bordsmargariner omestras i en industriell process
vars hälsoeffekter vi ännu vet lite om. Läs mer…]

Anledningen till att kokosoljan tidigare kom i vanrykte var av politiska och ekonomiska skäl. Soja– och majsproducenterna började kategoriskt fördöma alla mättade oljor.

Det var American Soybean Association (ASA) som på 1950–talet satte igång attacken mot användandet av kokosolja med bistånd av the Corn Products Company (CPS International) och the Center for Science in the Public Interest (CSPI) dvs. den organisation som skall främja folkhälsan. Dessa organisationer fick hjälp av the United States Food and Drug Administration (FDA), som rekryterar en stor del av sina chefer just från den vegetabiliska industrin.

◊

Kokosoljan är en medellång fettsyra (MCFA) som består av 92% mättade fettsyror. Här ingår bl a. Kaprylsyra (8:0) 8%, kaprinsyra (10:0) 6%, laurinsyra (12:0) 50%, myristinsyra (14:0) 17%, palmetinsyra (16:0) 7%. Kokosoljan innehåller även fleromättat fett i form av linolensyra (18:3) 2 %. Siffran före kolon anger antalet kolatomer, siffran efter anger antalet dubbelbindningar.

Kokosoljan innehåller inga transfettsyror. Importen av kokosolja till USA och övriga industriländer upphörde under andra halvan av 1900-talet och ersattes i allt av raffinerad soja- och majsolja. USA:s agerande fick återverkningar över hela världen. Kokosoljan svartlistades. Även i Indien byttes kokosolja ut mot sojaolja, vilket resulterade i att hjärtsjukdomarna trefaldigades och spädbarnsdödligheten sköt i höjden.

Laurinsyra är en nyckel komponent i kokosolja. Laurinsyran är huvudorsaken till kokosoljans många hälsoegenskaper. Den omvandlas i tarmen till momolaurin, som skyddar mot virus och bakterieangrepp, såsom herpes simplex, cytomegalovirus (CMV), influensa, mässling, literia, stafylokocker och streptokocker. Monolaurin har även förmåga att lösa upp hiv – virusets ytprotein och förhindrar därigenom formering av viruset. Dess betydelse vid behandling av AIDS undersöks på flera håll i världen.

Dessutom har monolaurin kraft att inaktivera mikrober genom att upplösa deras fettmembran. Kaprylsyra tillför syra till tarmen. Den syra miljön gynnar tillväxten av goda tarmbakterier, speciellt mjölksyrabakterier. Forskning visar att kaprylsyra effektivt motverkar svamp såsom candida och dödar parasiter i magtarmkanalen.

Laurinsyran i kokosolja har endast sin motsvarighet i bröstmjölk, där den ingår som livsviktig ingrediens. Laurinsyran är ett essentiellt näringsämne för såväl spädbarn som vuxna människor. För tidigt födda barn, som ej har ett fullt utvecklat matsmältningssystem, kan relativt lätt absorbera den. Andra fetter passerar däremot systemet i osmält skick.

En av de viktigaste egenskaperna som bröstmjölk har är dess förmåga att skydda barnen från ett otal olika infektioner under den tid då immunsystemet inte är fullt utvecklat. Genom bröstmjölken får barnet i sig antikroppar och andra nödvändiga substanser som skyddar mot barnsjukdomar som t ex. öroninflammation senare i livet. Barn uppfödda på bröstmjölk får bättre tänder, mindre benägenhet för allergier, bättre fungerande mag– tarmsystem. Den substans i bröstmjölken som skyddar mot bakterie och parasitangrepp är laurinsyran.

Vid för oss normal rumstemperatur är kokosoljan gråvit och fast. När temperaturen stiger till 25–28 grader övergår den i flytande form. När du tar lite fast olja mellan dina fingrar smälter den omedelbart. Denna reaktion ger bokstavligt talat en fingervisning om hur snabbt den bryts ner i kroppen och omvandlas till energi. De medellånga fettsyrorna (MCFA) i kokosoljan är lätta för kroppen att absorbera och smälta.

Kokosfett är inte påfrestande för matsmältningssystemet. Det erbjuder snabb energi och främjar kroppens självläkande förmåga. Detta är viktigt för t.ex. patienter som använder kroppens alla resurser för att besegra allvarliga sjukdomar. De hälsofördelar som medellånga fettsyror har jämfört med långa beror på kroppens ämnesomsättningsförmåga.

MCFA absorberar direkt genom portådern, den åder som samlar upp blodet från tarmarna och mjälten och för det till levern, där det omedelbart blir tillgängligt för kroppen. MCFA – molekylerna är mindre än långa fettsyre (LCFA) – molekylerna och kräver därför mindre energi och färre enzymer för att brytas ner. MCFA bryts ner omgående av salivens enzymer och magsafterna, vilket gör att bukspottkörteln avlastas.

Detta är av stor betydelse för patienter som lider av matsmältnings- och ämnesomsättningsproblem. Människor som har problem att smälta fett och fettlösliga vitaminer har stor hjälp av medellånga fettsyror.

De har även betydelse för människor som lider av Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom (kronisk tarminflammation), pankreatit (fettförbrännings störning m.m), brist på kylmikroner (en form av lipoproteiner som via lymfan kommer ut i blodet), en störning i fettransporten. De har även förmåga att döda bakterier som orsakar lunginflammation, urinvägsinflammation, hjärnhinneinflammation.

◊

ANTIOXIDANT. En huvuduppgift för antioxidanter är att avbryta och hindra oxidationsprocessen i cellerna. Kokosoljan besitter denna förmåga. Den reducerar och eventuellt eliminerar sockerberoendet. Kokosoljan förbättrar absorptionen av de fettlösliga vitaminerna, mineralerna och aminosyrorna, och minskar även vårt behov av E–vitamin. En diet innehållande kokosolja stödjer omvandlingen av långa fettsyror som EPA och DHA i kroppen och normaliserar balansen mellan Omega 6 och Omega 3.

En viktig orsak till fetmaepidemin i USA är att kokosolja har ersatts framför allt industriellt av raffinerad soja- och majsolja, vilka inkräktar på insulinproduktionen, hämmar sköldkörtelns förmåga att producera de hormoner vi behöver för att bränna fett.

Ämnesomsättningen blir långsammare och fettet lagras i stället för att förbrännas.

Kokosoljan består nästan uteslutande av mättade fetter (92%), vilket kan förefalla mycket ytligt sett. Men mättade fetter är inte av ondo. Kokosoljan hjälper dig att gå ner i vikt och behålla hälsan på ett sätt som inget annat fett. Orsaken är återigen de hälsosamma medellånga fettsyrorna. De cirkulerar inte i blodbanorna som andra fetter gör utan sänds direkt till levern, där de omedelbart omvandlas till energi.

Kroppen använder alltså kokosoljan för att producera energi. Medellånga fettsyror påskyndar ämnesomsättningen genom att förbränna fler kalorier, vilket resulterar i viktminskning. Med andra ord blir det mesta av kokosoljans mättade lätt smältbart och snabbt omvandlat till energi.

När du äter mindre socker och stärkelserik föda minskar glukosmängden i blodbanorna och blodsockernivån sjunker. Avsaknaden av glukos (bygger upp både stärkelse och cellulosa) gör att fettcellerna avger fettsyror som bränsle.

När socker är närvarande i blodet lagrar fettcellerna fett, men när det inte finns frigörs fett från fettcellerna. Fettet förbränns i en process som kallas hydrolys, en kemisk reaktion varvid ett ämne upptar vatten och sönderfaller i två andra ämnen.

Inuti varje kroppscell finns mitokondrierna. Den energi som cellen behöver för att fungera genereras av mitokondrierna. De omges av två membransäckar, som normalt kräver speciella enzymer för att transportera näringsämnen genom dem. MCFA är unika, då de lätt kan tränga igenom de båda membranen utan behov av enzymer och därmed förse cellen snabbt med den energi den kräver. Långa fettsyror behöver hjälp av speciella enzymer för att kunna tränga igenom membranen. Energiproduktionsprocessen bli därmed långsammare och tär dessutom på enzymreserven.

Det finns många fördelar med att öka ämnesomsättningen med hjälp av kokosolja: skador läker snabbare, gamla och skadade celler byts ut snabbare, immunsystemet fungerar bättre. Många hälsoproblem som fetma, hjärtåkommor, benskörhet är vanligare bland människor med långsam ämnesomsättning, mycket beroende av att cellerna inte repareras tillräckligt snabbt.

Även demenssjukdomar bromsas upp av kokosfett och redan drabbade kan uppleva stora förbättringar genom att äta kokosfett. Fettsyrorna kan passera till hjärnan och användas som bränsle även om hjärnan utvecklat insulinresistens. Bekämpar även inflammationer i hjärnan.

Kokosoljan sänker det ”onda” kolesterolet (LDL), vilket i huvudsak beror på dess gynnsamma inverkan på sköldkörtelns funktion. Vid närvaro av sköldkörtelhormon omvandlas LDL–kolesterol genom en enzymprocess till vitala nödvändiga steroider (binjurebarkens – och könskörtlarnas hormoner), progesteron och DHEA. Dessa substanser behövs för att förhindra hjärtsjukdomar, senilitet, fetma, cancer och andra sjukdomar som är relaterade till åldrande. Det goda kolesterolet höjs vid intag av kokosolja.

[Egentligen behövs allt kolesterol, så benämningarna
”det onda” och ”det goda” bör tas med en nypa salt]

◊

När vi blir äldre fungerar inte våra kroppar lika bra som vid unga år. Bukspottkörteln producerar färre matsmältningsenzymer, tarmarna absorberar inte näringsämnena lika bra som tidigare: hela matsmältningssystemet är mindre effektivt. Detta innebär att de flesta äldre människor lider brist på vitaminer och mineraler.

Då medellånga fettsyror är lättsmältbara och ökar förmågan att ta upp vitaminer och mineraler bör de ingå i den dagliga kosten. I motsats till andra fetter absorberas medellånga fettsyror direkt från tarmarna in i portådern för vidare transport till levern, där de förbränns ungefär som kolhydrater. I detta avseende är medellånga fettsyror mer besläktade med kolhydrater än med fetter.

Vid en daglig konsumtion av kokosolja minskar risken för åderförkalkning dvs förträngande fettansamlingar och förkalkningar i kärlväggarna. Även risken för demens minskar.

◊

En kombination av kokosolja + fiskolja har visat sig sänka nivån av den inflammatoriska TNF–alfa (Tumörnekrotisk faktor–alfa). Denna har stor skuld vid uppkomst av ledgångsreumatism, men också demens.

Oljekombinationen kan även sänka en inflammatorisk markör, Interleukin–6, som produceras i stora mängder i fettvävnaden och gör den insulinresistent. En nyckelfaktor för uppkomsten av Diabetes typ 2 är insulinresistens, som innebär att kroppens celler inte kan svara på insulinet som utsöndras från bukspottkörteln (även hjärnan kan drabbas av insulinresistens och då blir kokosfett extra viktigt för hjärnans energiförsörjning). Detta leder till ökad insulinkoncentration i blodet som kompenserar för insulinkänsligheten. När kroppen inte längre kan producera tillräckliga mängder insulin följer höjda sockernivåer i blodet och typ 2 diabetes.

Interleucin–6 produceras av kroppen som ett svar på infektion. Förhöjda koncentrationer av Interleucin–6 i blodet har bland annat hittats hos personer som har risk för att utveckla typ 2 diabetes, s.k. prediabetiker. Nivåerna ökar också med ökat kroppsfett, förhöjt blodtryck och insulinkoncentration i blodet. IL-6 produceras i fettvävnaden hos friska män med risk för typ 2 – diabetes, oberoende om de är överviktiga eller ej. IL–6 hämmar utvecklingen av små fettceller. Det är negativt eftersom små fettceller är mer gynnsamma än stora.

◊

Kokosolja är även utmärkt att använda som massageolja. Den skapar en barriär mot infektioner, gör huden mjukare, hindrar rynkbildning och åldersfläckar. Oljans små molekyler gör att den lättare tas upp av huden och har därmed en mjukgörande verkan.

För att komma till rätta med torr, grovporig och rynkig hud är oljan ett bra hjälpmedel. Även vid eksem och psoriasis har kokosoljan visat sig vara till stor hjälp.

Ett av de klassiska tecken på åldrande är när bruna fläckar (leverfläckar) visar sig på huden, lipofucin, resultatet av oxidation av omättade fetter med hjälp av fria radikaler. För att hindra nybildning av lipofusinpigment och eventuellt minska antalet fläckar använd kokosolja både ut – och invärtes. Oljan hjälper till att hålla bindväven stark och mjuk så att huden inte blir hängig och rynkig.

I vissa fall kan den även reparera skadad hud, oljan absorberar av bindvävens cellstruktur, den tränger in djupt och stärker därmed underliggande vävnad. Oljan är även utmärkt som hårstärkande medel för att motverka mjällbildning. Värm olja i vattenbad vid hårinpackning.

◊

Kokosolja är mycket motståndskraftig vid uppvärmning. Den börjar oxidera först över 198 grader. Använd kokosoljan vid sautering av grönsaker, till stekning av kött och fisk, till salladsdressing.

Vid dagligt intag av kokosolja kan man märka en lätt ökning av blodtrycket och kroppstemperaturen. Anledningen är den ökade ämnesomsättningen i samband med förbränningen av medellånga fettsyrorna.

Energin ökar och det blir lättare att ta sig an de uppgifter man står inför. När du blir van vid den energinivån som kokosoljan skapar, kommer du att äta mindre födoämnen som innehåller socker och stärkelse. Kroppen reglerar och sköter om anpassningen: en naturlig övergång till en sundare kostföring. En lagom terapeutisk dos är 3 – 4 msk per dag (vid demens 5 msk per dag, jämnt utspritt under dagen). Detta tillgodoser en tillräcklig tillförsel av laurinsyra för att bygga upp immunsystemet och ger hjärnan energi som den kan tillgodogöra sig.

◊

Om du inte redan använder kallpressad kokosolja,
så är det hög tid att börja nu.

◊

Källor:

Allt om KOKOS

Kokosolja, info från Svensk Hälsokost

Lämna en kommentar

Kokosolja

Kokosnöten (cocos nucifera) är ingen nöt som man skulle kunna tro, utan en stenfrukt vars frövita (det vita kokosnötsköttet) samt kokoksmjölken konsumeras. Frövitan är rik på både nyttiga fetter och kostfiber. Kokosmjölken är i hålrummet inuti kokosnöten och när den mognar blir det till slutdet fasta kött som bildar frövitan. Kokosfett innehåller goda fettsyror som ej lagras i kroppen utan fungerar istället som energi.

  • Hur påverkar kokosfettet vår kropp och vad har den för egenskaper?
  • Kan kokos bidra till en ökad fettförbränning?
  • Vad har kokosen för användningsområden?

En nyttig nöt att knäcka

Kokosfett är unikt då den till skillnad från andra vegetabiliska oljor har en hög andel mättade fettsyror. Tidigare har kokos ansetts onyttigt på grund av det höga innehållet av mättat fett men innehållet av medellånga fettsyror används som energi istället för att lagras i kroppen. Det ger en ökad energiförbrukning i levern och en ökad mängd energi som musklerna kan använda. Kokosfett består till 90 procent av korta och mellanlånga mättade fetter vilket gör att den har en låg smältpunkt och fungerar som både fett och olja. Kokosfett innehåller även mycket laurinsyra som är antibakteriell, stärker tarmbakterierna och immunsystemet. Laurinsyra finns i modersmjölk där den hjälper till att skydda barnet från infektioner.

Ökad mättnadskänsla och förbränning

Studier gjorda på både djur och människa visar att fetterna i kokos höjer ämnesomsättningen och ger ökad mättnadskänsla. En lunch bestående av rikliga mängder med kokosfett resulterade i färre kalorier till middag och ökade samtidigt energiförbrukningen. Högre intag av kokosfett skulle då kunna bidra till minskad risk för övervikt då kokos verkar ge mer mättnadskänsla och resultera i minskad risk för överätande. En förklaring kan fetternas förmåga att förbrännas direkt i levern, vilket ökar temperaturen i levern varpå den högre temperaturen minskar aptiten.

Tillverkning

Kokosfett (extra virgin) innehåller endast det färska, rena, vita köttet från kokosnöten och har högt närings- och smakinnehåll, den används till den kallpressade oljan. Efter det att kokosnöten har öppnats, utvinns oljan genom en centrifugeringsteknologi som bevarar den härliga smaken och doften av kokos.

Oraffinerad ekologisk kokosolja är också kallpressad av färskt kokosnötkött och den innehåller samma nyttiga egenskaperna från kokosfett men inte smaken eller doften av kokos. Smaklöst kokosfett föredras av många att använda vid fritering, stekning eller bakning. Fettet kan förvaras i rumstemperatur och blir flytande vid 24°C.

Kokosens många användningsområden

Tack vare kompositionen av fettsyror är ekologiskt kokosfett/kokosolja idealisk i lågkolhydratdieter och användningsområdena är många, exempelvis som pålägg på brödskivan, i smoothies, i kaffet, i bakverk eller som tillsats till maten efter stekning och kokning för att bevara vitaminer, mineraler och antioxidanter. Ekologiskt kokosfett innehåller givetvis inga konserveringsmedel eller tillsatser.

Kokos till hudvård

Tack vare den härliga doften som för oss till exotiska platser och kokosens uppmjukande egenskaper använder många den som ansiktskräm, lotion eller på torra hårtoppar. En riktigt härlig kroppspeeling kan du själv göra genom att blanda ihop ekologiskt socker, ekologisk olivolja och ekologisk kokos till en smet. Förvara i en glasburk. Efter du duschat så masserar du in peelingen på blöt hud till sockret smält, skölj sen av kroppen. Du blir fantastiskt len och återfuktad och behöver sällan smörja in dig med något efteråt.

Sammanfattning:

Nu  har du fått lära dig att kokosnöten kan vara allt från en sportdryck, hudkräm, pålägg, smör, olja till mjöl  eller chips. Tack vare kokosnötens unika sammansättning av korta och mellanlånga mättade fetter och höga innehåll av laurinsyra stärker den immunförvaret och ger ökad mättnadskänsla och ökad förbränning.

  • Kokos innehåller stora mängder nyttiga, mättade fetter
  • Kokos kan stärka immunsystemet
  • Kokos ger mättnad och kan öka ämnesomsättningen
  • Kokos har en rad användningsområden inom hudvård och som livsmedel

 

Källa: Svensk Hälsokost

 

Du köper Ren Ekologisk Kokosolja HÄR.