Jag överreagerade ofta. Någon anklagade mig för något. Någon sa något som fick mig att tända till. Något hände som gick emot mig. Något triggades igång inom mig och mitt inbyggda försvarssystem löste ut – ANFALL, FÖRSVAR eller ATTACK? På mindre tid än en nano-sekund gick ”autopiloten” på. Som om det vore utom min kontroll. Jag hann inte tänka efter. Reaktionen var ett faktum och nivåerna var oftast irrationella. På en styrkeskala 1-10 var siffran oftast 6 eller högre. Och ju högre siffra desto mer irrationellt och okontrollerbara reaktioner. Som i sin tur smittade av sig till andra. Reaktionerna var ibland som hagelsvärmar – som for fram och tillbaka mellan oss. Ibland var vi helt utmattade – då blev det istället helt tyst och passivt – som att smyga omkring på ett minfält där en explosion närsomhelst kunde drabba oss.
Alla hagelsvärmar skadade oss, vi fick många sår som smärtade och gjorde ont.
Familjen splittrades och gick sönder. Nu håller vi på och sopar upp resterna av oss själva, och försöker limma ihop oss. Men ursprungsfamiljen är för evigt borta.
Jag bygger nu upp en ny tillvaro, ett nytt ”livets puzzel”. Har på senare tid förstått att jag identifierat mig med mitt EGO, min image, min syn på mig själv – och helt missförstått vem/vad som är JAG.
JAG är INTE pengar, status, ställning, villa, trädgård, pool, prestationer, tränad snygg kropp, fräcka kläder, bekräftelse, fester, resor, snyggaste bilen etc – det är sådant som EGOt vill ha blandat med tidigare erfarenheter, minnen, tankar och känslor.
JAG finns bortom alla tankar – där är det stillhet, lugn och ro. Inga inre röster. Inga upprörda känslor och överreaktioner. Bara här och nu. En känsla av frid och att allt är precis rätt och att det inte finns något slut eller död.
